En röst i mörkret (ledare i MM nr 1/2004)
av Gunnar E Olsson
Ibland känns allt väldigt mörkt. Det är november – årets i särklass gråaste och mest deprimerande månad. Det är så där lagom långt kvar till jul. Man har ännu inte börjat glädjas åt det där fina paketet som kanske ligger under granen en månad senare. Inga önskelistor är skrivna – inga heller fådda…
Semesterns varma, avspända sommarnätter är redan upplevda och kvar finns bara en tomhet, en längtan efter nåt som kan lyfta en ur detta tröstlösa mörker.
Tinnitusen tjuter som ett godståg i en lång mörk, tröstlös tunnel. Visst, i morgon kan den var borta och det kan jag med, men just nu är vi båda ytterst närvarande. Precis här och nu. Mitt i mörkret…
Var finns tröst att få? Var finns ett ljus eller ett andningshål? Ge mig bara en vak i detta grå, kompakta istäcke! Låt mig kommar upp ur denna isande kyla! Vem ska trösta knyttet? Och var?
Var? På den lokala skivaffären förstås! Det var i alla fall där jag hittade Jeff Buckleys Live at Sin-é. Men ni kanske föredrar att köpa den på postorder från Hongkong. Det går också utmärkt. I det här fallet är precis alla medel tillåtna. Nu pratar vi om mänsklig överlevnad.
Materialet till plattan är inspelad för tio år sedan och en recension av den finns på annan plats i denna tidning. Läs och begrunda! Första låten är helt a capella. Resten är bara Jeff Buckley och hans Telecaster. Helt enastående. På två fulla CD-skivor och en DVD ger han livet en ny mening…
Första gången jag stötte på hans musik var 1994, när Grace precis kommit ut. Själv var jag hopplöst fast i gubbträsket, men en av mina döttrar hade köpt plattan och ville att jag skulle hjälpa henne med att ta ut harmisarna till en av låtarna på plattan. Det var lite knepigt (och jag är ju heller inte så särskilt begåvad på sånt) så jag blev tvungen att lyssna på låten, So Real, åtskilliga gånger innan jag fattade vad den märklige gitarristen med den fantastiska falsettrösten gjorde med sin musik. Under tiden hann naturligtvis musiken sätta sig riktigt ordentligt. Jag var fast och detta är jag naturligtvis enbart tacksam för i dag!
Man kan inte påstå att Jeff Buckleys musik är speciellt munter – men den kan vara både vemodigt sorgsen och brusande romatisk, och framför allt: den kan vara så enormt upplyftande!
Precis som Eva Cassidy kunde han trollbinda en publik enbart med hjälp av sin röst och en gitarr. Och precis som Eva Cassidy lämnade han oss alltför tidigt…
Grace blev tyvärr den enda platta som kom ut under Buckleys livstid. Andra plattor har kommit sedan dess, både ett par liveskivor och den platta han precis hade påbörjat när han så tragiskt lämnade detta jordiska. Och fastän flera av hans låtar återkommer på några av plattorna upprepar han sig sällan. Folk som såg honom uppträda berättar att han kunde spela samma låt på tre olika gig efter varann och varje gång spelade han låten på ett nytt sätt. Han hittade alltid nya sätt att tolka låtarna – både sina egna och andras. En personlig favorit är förresten hans tolkning av Leonard Cohens Hallelujah. Den är bara helt himmelsk…
Och nu, just när mörkret ter sig som svartast och livet som mest hopplöst, finns han där igen. Med en ny platta – många år efter den ödesdigra dag då han skulle ta sig ett aftondopp i den stora floden…
Jag vet, för er är julen precis här. Det är effekten av att leva i en annan tidszon – en tidszon som ligger fyra veckor efter eller före, beroende på åt vilket håll man tittar. När jag äntligen kommer fram till jul har ni redan kommit en bra bit in på det nya året.
Och varför inte passa på ni också? När ni läser detta har ni säkert hunnit se vad som dolde sig i tomtens säck. Fanns inte denna platta med Jeff Buckley med i klapphögen? Gå då och köp den åt er själva! Det kan komma fler mörka och grå dagar då ni – precis som jag – kan behöva nåt som ger er tillbaks tron på mänskligheten och på musikens helande kraft.
Låg det redan en Live at Sin-é under granen? Då är ni bara att gratulera. Någon älskar er tillräckligt för att förstå vad som verkligen betyder nåt…
Ha ett gott nytt år och ett fint liv!
About The Author
